Så var det dags med lite närstudier igen. Det kändes som en evighet sedan jag träffat mina klasskompisar. Vårvintern är alla ute på olika praktikplatser, så man ses inte alltför ofta. Idag var det dags med trädfällningskurs på Överby!

Att fälla träd kanske inte hör till alla trädgårdsmästares vardag, men om man jobbar inom branschen kan man behöva den kunskapen. Oftast kan det vara fråga om mindre gårdsträd, som kan behöva fällas.

Det var västra skogsreviret som ordnade tvådagars kursen. Skogshuggare Reijo från Ranua var vår expert, och han fick nog 10 poäng och papegojamärke 🙂 Så lugn och pedagogisk. Vi var ju trots allt ett gäng på 10 kvinnor, som inte egentligen använt en motorsåg innan.

Vi började kursen med att gå igenom sågen och alla dess delar. Hur man tar bort kedjan och hur man putsar alla delar. Reijo visade också tekniken hur man vässer kedjan, imorgon skall vi få träna på det själva. Sågen är A och O då man hugger och utan en vass såg, blir det inte till nånting.

Vi hade vädret med oss, strålande sol hela dagen. Vi började med att se på när Reijo fällde ett större träd. Han stannade upp i alla skeden och berättade varför han gör som han gör. Mycket nyttig informaiton.

http://www.sakerskog.se
”Grunden för säker fällning med precision är en bra brytmån. Brytmånen skall ha tillräcklig längd och lagom bredd. En tumregel är att längden ska vara minst 80 % av trädets diameter i brösthöjd och bredden 10 % av trädets diameter i brösthöjd. På träd grövre än 30 cm räcker det med ca 3 cm brytmån.

En onödigt bred brytmån gör att fällningen går väldigt tungt och får en sämre ”gångjärnseffekt” då den inte böjer sig så fint. En för smal brytmån är ändå sämre då det finns risk att brytmånen brister och trädet faller okontrollerat. Såga inte djupare in i stammen än vad som är nödvändigt för att brytmånen ska bli tillräckligt lång. Kilar och brytjärn ger bäst effekt om ”hävarmen” fram till brytmånen är lång.

Träd med röta eller andra defekter i veden kan behöva lite bredare brytmån för att den ska vara tillräckligt stark trots att den delvis består av rutten ved. För att gångjärnet (brytmånen) ska styra trädet bra ska vinkeln i öppningen vara stor. Med liten vinkel kommer brytmånen att slitas av tidigt i fallet och trädet att falla fritt. Om vinkeln är 90 grader kan brytmånen styra trädet och hålla hela vägen till marken. En tumregel är att vinkeln ska vara minst 70 grader för säker fällning vid plan mark.

Anpassa öppningsvinkel så att brytmånen brister ca 20 grader före islag. Om du fäller över en sten eller på en ”arbetsbänk” av stammar kan alltså öppningsvinkeln behöva göras mindre, annars finns stor risk för spjälkning.

Såga alltid det övre riktskäret först. Trädet faller vinkelrätt mot detta skär. Nyttja riktmärken på sågen för att träffa rätt. De flesta av Husqvarnas och Stihls sågar har ingjutna eller påmålade markeringar, ”syftlinjer” på sågkroppen. På Jonsered går det att syfta m.h.a. handtagsbågen eller kastskyddet.

På Stihl och Jonsered är riktmedlen i 90 graders vinkel mot sågsvärdet. Det betyder att trädet faller några dm till vänster om där du siktar (avståndet mellan siktlinjen och centrum på trädet). Sikta alltså samma avstånd till höger om den punkt du vill träffa.

Kom ihåg att alltid göra reträtt snett bakåt när trädet börjat falla. Många allvarliga olyckor orsakas av rotutppslag eller trädstammar som ”hoppar” bakåt när grenarna ger en rekyl mot marken.”

Efter lunch var det dags med träning. Alla fick fälla ett träd och putsa bort alla grenar från stammen. Jag har ju alltid bara sett på när yrkesfolk gör detta på olika talkon, men nu var det jag som gjorde allt från början till slut. Vi tränade på rätt små aspträd/flerstammiga sälgbuskage vid en vägkant. Men jag tror att det var bra att inte börja med alltför tjocka stammar.

Här fäller Marina en asp som blivit alltför stor i dikeskanten.