Regnet smattrar på fönsterrutan, det låter som om det regnar rätt hårt. Jag ligger och tänker på gårdagens avslutsfest på skolan. Alla människor, alla berättelser, fin sång, många skratt, god mat… Jag drar upp gardinerna för sista gången på hotellet. De fina vyerna finns nånstans bakom de tjocka regnmolnen. Nu haglar det också. Riktigt ruskit väder. Under frukosten börjar det snöa. Efter en vecka på Island, kan man konstatera att vädret är ganska så varierande. Snabbt byter det om från sol till regn, till hagel till storm.   

Landet är annorlunda på många sätt. Det har varit en oförglömlig resa. Vi har sett och upplevt mycket. Träffat många nya människor, sett många nya landskap. Jag vet inte egentligen vad jag förväntade mig av resan, men den har definitivt överträffat mina förväntningar. Island är inte alls som jag trodde. Jag hade liksom trott att det skulle vara mer skandinaviskt, men det är mer europeiskt på nåt sätt. Människorna är  väldigt hjälpsamma och inte så pedanta. Det är inte så viktigt hur saker och ting ser ut. Man har inte bråttom nånstans och man tar det ganska lugnt.

I Reykjavik bor 120 000 människor, så det är en ganska liten huvudstad. Själva city kärnan är väldigt liten och mysig, påminner lite om en svensk småstad med sina många villor. Men ändå är staden rätt utbredd och känns stor när man åker omkring med bil. Det beror nog på att här finns ganska få höghus, men desto mer småhus. Många tak är platta och de lär ska ha problem med vattenläckage.

Man ser hästar lite överallt. Djuren är viktiga för islänningarna. Vi hade ju till och med egna höns på hotllert. Där gick de omkring och strövade på gården. Ibland kom de in i receptionen 🙂

Vi bodde ju ute på vischan i ett ganska litet hotell intill en bergsmynning. Man kunde vandra upp till berget, vilket vi gjorde redan första kvällen. Då hade vi sol och fint väder och utsikten var magisk. Mossan uppe på berget var så mjuk, helt otrolig natur.

Sista dagen fick vi skjuts in till Reykjavik med en lärare och en hjälpsam elev. Bagaget lämnade vi på busstationen, och vandrade vi in till city. Började med lunch i hamnen men innan dess besökte vi Harpa, som är ett nytt opera- och konserthus i hamnområdet. Huset invigdes år 2011 och var väldigt fint.

Vi vandrade ner till sjöfartsmuseét mellan många regnskurar. Det är ganska korta avstånd mellan hamnen, kyrkan och city, så man kan gå överallt. Vi åt en god lunch och hann också med en fika i solen innan vi måste gå tillbaka för att hinna till flygbussen.

Isländska kan man ju inte säga att man lärt sig direkt. Språket är ganska svårt att uppfatta. En del ord är samma som svenska, men de sätter ofta till ett -ur efter orden, så man blir nog ganska bortblandad. Mat=matur och dryck=drykkur, vandra=vandur… Att läsa isländska är lite lättare än att lyssna.

Men ett ord måste man ju lära sig redan första dagen och det är toalett:)

Här kommer några bider på stan!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vill tacka Axxell Överby att jag fick chansen att delta i Nord Plus projektet. Resan har varit lyckad på alla sätt och vis. Är så tacksam för att jag fått träffat alla nya människor, sett många fina landskap, ätit supergod mat, skrattat så man ännu ler åt alla tokiga berättelser. Tack till alla mina studiekamrater och vår lärare Anna! 

-malin-

Sista dagen tillsammans med andra elever, veckan har gått så otroligt snabbt. Idag var vi på exkursion till sydöstra Island, var vi besökte ett härligt tomatväxthus, en liten farm, Geysir och nationalparken. En riktigt bra dag trots att vi hade regn hela dagen. Men vi har ju haft så tur med vädret hela veckan, så lite regn sista dagen är inget att klaga på! 

Bussen tog oss först till Geysir, en turistattraktion ca 50 km från byn vi bodde i, Hveragerdi. Där vi fick vi ströva omkring bland de heta källorna som med jämna mellanrum sprutade upp hett vatten. En häftig upplevelse! Naturen på Island är verkligen annorlunda jämfört med våra lugna åkrar hemma i Finland.

Efter att vi sett Geysir, stannade vi på en liten farm intill. De har en liten woolshop, som de säljer äkta isländska tröjor och produkter. Det är kvinnorna i byn som stickar och säljer här. Köper man tröjor i Reykjavik är alla tillverkade i Kina. Man understöder ju hellre dessa kvinnor. Det var många i bussen som shoppade, vilket var bra. Själv köpte jag ingenting, för har lite low budget just nu:)

Farmen hade också hästar och får, som man fick besöka. De nyfödda lammen var ju för söta!

Vi blev bjudna på lunch i ett av de finaste växthus jag sett. Ja, det är nog det finaste faktiskt. Kommer inte på att jag skulle ha besökt ett lika fint växthus någonsin. De odlar mest tomater, och har byggt en restaurang in i växthuset. Det finns ju en liknande restaurang i tomatstaden Närpes, men har inte varit där ännu.

Ägaren tog emot oss med öppna armar, berättade om deras bakgrund och historia. Efter det fick vi tomatsoppa och hembakat bröd. Gud så gott! Medan vi satt där och åt, jobbade personalen med att toppa tomater och göra andra jobb. Så trevligt att kunna följa med deras arbete och se vad man äter.

Om ni har planer på att resa till Island, rekommenderar jag verkligen detta ställe.

Vårt sista stop var Islands nationalpark. Här kommer en kort historielektion lånat från Wikipedia:

Þingvellir nationalpark, eller Tingvalla, Island, är av Unesco klassat som ett av världsarven. Platsen är belägen intill Islands största sjö, Þingvallavatn, och sägs vara den plats där islänningarna höll sitt första riksmöte. Förutom att Alltinget träffades där användes också vallen som domstol.

Utöver sitt historiska värde är Tingvalla också en geologisk skönhet. Tingsplatsen är omgiven av branta väggar av berg och lava, som står kvar sedan Þingvallavatn uppstod genom en spricka i kontinentalblocken för tusentals år sedan.

Vattenfallet Öxarárfoss.

Nikulasárgjá.

Tingvalla, som är beläget på en geologiskt mycket intressant plats mitt emellan Nordamerikanska kontinentalplattan och Eurasiska kontinentalplattan, och den djupa ravinen uppstod genom en förkastning. Ravinen kallas ”tingsmännens ravin”, Almannagjá. Sprickbildningen är fortfarande aktiv och utvidgar sig närmare 5 mm varje år. Området består av den stora ravinen och en mängd mindre förkastningar på en bredd av närmare 400 meter.

Här spelades stora delar av filmen Bröderna Lejonhjärta in.

Att vandra i bergen är en av de bästa terapiformer som finns. Landskapen, luften, naturen, vinden gör under enligt mig. Att bara få ströva omkring längs slingrande stigar och andas in den rena islandsluften, gör en alldeles varm inombords. Andhämtningen anpassar sig efter alla stigande sluttningar och branta backar och alla sinnen man har, tar in intryck från den rena naturen. Reykjadalur var definitivt värt ett besök!

På onsdagen startade vi dagen med en lektion om hur man bygger stenhus. Föreläsaren var stenhuggaren Gudjon Stefan Kristinsson. Samma kille som var med oss då vi praktiskt byggde stenmuren dagen innan. Efter föreläsningen hann vi ta en rundvandring på skolans område var de byggt lite olika formers stenhus och -broar.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter lunch startade vi vår vandring upp till Reykjadalur. Vi startade från skolan och vandrade upp till själva bergsmynningen. Den streckan var ca 3 km lång. Den tyngsta sträckan var nog i början, man fick nog sluta prata i ett skede. Men oj vad skönt det var då man kom upp för de brantaste backarna. 

Vi startade dagen i molnigt väder, men de hade utlovat regn, så vi var alla glada för vädret. Ju längre upp i bergen vi kom, desto finare väder blev det. När vi väl kom upp till de heta källorna, kom solen fram. Att få bada i de 40 graders varma källorna i solsken och med härliga klasskompisar, det är nåt man inte glömmer i första hand. Är så otroligt tacksam att vi fick chansen att uppleva detta.

Efter att vi badat var det dags att vandra ner igen. Det var nog lättare att vandra hem, men lite seg var man i benen då man skulle ”bromsa” ner för alla backar. Tack och lov var det inte regn, för då skulle det varit riktigt halt.

Överallt längs stigen så man heta källor. Den heta ångan syns på långt håll. Lite svårt har jag med svavel lukten, speciellt då man går igenom stora ångmoln. Svavel luktar lite som ruttna ägg, så inte helt angenäm lukt. Vissa heta källor är markerade med varningsband och skyltar, så inte turisterna skall gå för nära. De vita fläckarna runt källan är faktiskt otroligt heta, så det händer att folk får brännskador om man går för nära.

13 km sa min Iphone att vi gått, så en lite längre rutt än mina ben är vana vid. Men oj, så gott det gjorde. Lite kändes det i benen dagen efter, men det är ju ett bra tecken att man rört på sig.

-malin-

På tisdagen var det dags med lite praktiskt arbete på skolan. Det hade utlovats regn hela dagen så vi klädde oss varmt och packade med alla regnkläder. Men vi hade vädret på vår sida, och fick arbeta utan regn nästan hela dagen. 

Vi skulle tillsammans bygga en naturbänk gjord av lavasten på gammalt isländskt sätt. Grunden gjorde vi inget åt, det fick vara den torvjord det var under. Islänningarna är inte lika viktiga som vi är, just med att det skall vara raka och snygga linjer, eller att grunden skall vara byggd på bärande material. Men å andra sidan skulle vi ju bygga en naturbänk och då skall det se lite snett ut.

Gräsmattan hämtade vi från skolans stenhall/växthus. Eleverna hade undern vintern tränat på stenläggning och gjort i ordning hallen får vårens invigning, som var veckan innan vi kom. Nu var det dags att riva upp allt igen och använda gräsmattan utomhus, till muren.

På torven placerades först ut gräsmatta för att se formen på bänken. På gräset radade vi ut stenar mot kanten och fyllde an efter insidan med torvjord.

På stenarna placerade vi ut sk. ”snittar”. Vi skar torvbitar från jorden som formades på ett speciellt sätt. Dessa bitar placerades ut mellan stenarna som kilar. På stenarna lade vi ut gräsmatta och fortsatte igen med nytt stenlager.

Så här höll vi på tills vi uppnått rätt höjd, och slutresultatet blev rätt bra, för att vara nybörjare. Längst uppe på sittytan placerades gräsmatta. Vi hade två härliga lärare med oss. Ena killen jobbar som lärare på skolan medan den andra undervisar grupper. Han är en riktig ”master” och har varit med och bygga stenhus/murar i väldigt många länder. Väldigt go och sympatisk ”storyteller”.

Orsaken varför man placerar torv mellan stenarna är den, att rötterna så småningom slingrar sig in i lavastenens hålbildningar. Lavastenen är mer porös, speciellt de unga stenarna, så den gör muren mer hållbar på detta sätt. Förr skulle en mur hålla länge så man försökte bygga långsiktigt. Med tiden kommer denna mur att bli täckt med gräs, men det tar jättelänge. Här kan man se de olika skedena av murens utseénde.

Intressant att få lära sig bygga på ett gammalt sätt. Detta får man inte lära sig i Finland, så visst är det bra att få nya ideér och inspiration. Jag blev lite sugen på att bygga en stenmur i Pellinge efter denna dag:)

Efter att vi färdigställt bänken, fick vi träna på att bygga ”murar” av endast torv. De skall radas på varandra, så de växer in i varandra med tiden.

-malin-

Redan första dagen efter skolan fick alla intresserade åka och rida. Alla från vår skola hade anmält sig och två danskar. Jag är ju inte nån hästmänniska, men tänkte att detta måste man ju pröva på då man en gång är här. Man kan säga att jag var långt utanför min bekvämlighetszon under hela ridturen. 

Den första halvtimmen var nog värst, spände mig i hela kroppen så det kändes i nacken ännu dagen efter. Jag var rädd att trilla av hästryggen trots sadeln. Det gick bra att rida sakta efter varandra i början, men när hästen börja ”tölta”, dvs. trava, så fick jag nog lite halvpanik. Tyckte att det gick väldigt fort…

n efter en stund vande jag mig och kunde slappna av lite, så det började kännas mer bekvämt. Men måste nog säga att efter två timmar på hästryggen så var benen ganska möra, speciellt knäna. Benen ville ju nästan inte hålla när jag skulle ta mig ner.

En härlig upplevelse var det ändå, är glad att vi gjorde det. Underbara landskap och ett soligt väder hade vi. Vi kunde till och med se vulkanen Hekla på långt avstånd. Den ligger 110 km öster om Reykjavik och är en av Islands mest aktiva vulkaner. Senaste utbrottet skedde år 2000.

-malin-

–